15 december 2023
De hittade min kropp idag. Lisa identifierade mig, säger polisen. Det jag försökte berätta för alla kommer nu att klassas som vanföreställningar från en psykiskt sjuk man. Men jag vet vad jag såg i spegeln på toaletten. Jag vet vad som finns på andra sidan. Och nu är jag en del av det.
Detta är min dagbok, mitt vittnesmål. Allt började för exakt tre månader sedan…
15 september 2023
Idag hände något konstigt på vägen hem från skolan. Jag behövde använda toaletten i stadsparken, den gamla som kommunen aldrig renoverar ordentligt. Jag brukar undvika offentliga toaletter, men när man måste så måste man.
Det första jag lade märke till var spegeln på toaletten. Den var sprucken, men det var inte därför den fångade min uppmärksamhet. I ett ögonblick, när jag tvättade händerna, tycktes spegeln visa något annat än mitt ansikte. Det var som om någon annan tittade tillbaka på mig, bara för en sekund. Sedan var allt normalt igen.
Jag vet att det låter galet. Men jag vet vad jag såg.
17 september 2023
Jag berättade för Lisa om spegeln på toaletten under lunchrasten. Hon skrattade och sade att jag läst för många skräckromaner. Kanske har hon rätt. Men jag kan inte sluta tänka på det där ögonblicket. Jag måste gå tillbaka och kontrollera.
18 september 2023
Jag återvände till parken idag. Toaletten var lika nedgången som förra gången. Lukten av fukt och gammalt urin var genomträngande. Men spegeln… spegeln var annorlunda. Vid första anblicken såg den normal ut, men när jag lutade mig närmare såg jag något ristat i nedre hörnet. Symboler jag aldrig sett förut. De påminde om runor, men inte sådana jag känner till från historieböckerna.
När jag tittade upp igen såg jag återigen en skugga bakom min egen spegelbild. Som om någon stod bakom mig, men när jag vände mig om var jag ensam.
Denna skräckberättelse i dagboksform kommer att dokumentera vad som händer. Jag måste förstå vad som pågår.
22 september 2023
Jag har börjat drömma om spegeln. I mina drömmar står jag framför den, och min spegelbild rör sig annorlunda än jag. Den har ett leende jag inte bär. Vaknade kallsvettig klockan tre i morse.
När jag gick genom parken på väg till skolan idag såg jag Carl, den hemlöse mannen som ofta sover på bänkarna. Jag har aldrig pratat med honom tidigare, men något fick mig att stanna.
”Har du någonsin använt toaletten i parken?” frågade jag.
Han stirrade på mig med rödsprängda ögon. ”Jag går aldrig dit. Inte sedan spegeln började prata med mig.”
Mitt hjärta hoppade över ett slag. ”Vad säger den?”
”Den visar saker. Saker som kommer att hända. Saker som har hänt. Du borde hålla dig borta.” Han drog sin slitna jacka tätare om sig och gick iväg.
25 september 2023
Lisa säger att jag verkar distraherad på lektionerna. Hon har rätt. Jag kan inte koncentrera mig. Allt jag tänker på är symbolerna i spegeln.
Idag fotograferade jag dem med min telefon. När jag försökte visa Lisa var bilden suddig, som om kameran inte kunde fokusera ordentligt. På bilden ser det ut som om symbolerna rör sig. Det är omöjligt.
Lisa säger att jag behöver semester. Kanske har hon rätt.
29 september 2023
Jag har tillbringat varje kväll med att försöka förstå symbolerna. De påminner om någon fornnordisk skrift, men ingen jag kan identifiera. Internetforskning har lett mig till olika forum om ockultism. En användare föreslog att det kunde vara ”spegelsymboler” – tecken som bara kan läsas i spegelvänt tillstånd.
När jag skrev ut bilden och höll den mot mitt badrumsspegel kunde jag för ett ögonblick se vad som verkade vara svenska ord: ”Vi ser dig. Släpp in oss.”
Jag rev sönder papperet omedelbart. Det måste vara min fantasi som spelar mig ett spratt.
2 oktober 2023
Träffade en kvinna vid parken idag. Hon stod utanför toaletten och antecknade i ett block. Hon presenterade sig som Anna, journalist på lokaltidningen. Hon undersöker rykten om ”konstiga upplevelser” i parken.
”Har du sett något ovanligt här?” frågade hon.
Jag var på väg att berätta om spegeln på toaletten men hejdade mig. Något i hennes blick gjorde mig obekväm. Som om hon redan visste vad jag skulle säga.
”Nej,” ljög jag. ”Jag är bara ute och promenerar.”
När jag gick därifrån kände jag hennes blick i nacken. När jag vände mig om stod hon kvar, fortfarande stirrande. Men nu log hon. Det var inte ett vänligt leende.
5 oktober 2023
Drömmen återkom i natt. Jag stod framför spegeln, men den här gången sträckte min spegelbild ut handen genom glaset. Den försökte dra in mig. Jag vaknade skrikande.
Lisa kom över efter jobbet. Hon är orolig. ”Du ser inte ut att ha sovit på veckor,” sade hon. Jag berättade om mina mardrömmar.
”Det är bara en spegel, Erik,” sade hon. ”Låt mig följa med dig dit och bevisa det.”
6 oktober 2023
Lisa och jag gick till parktoaletten idag. Hela tiden sade jag att det var löjligt, att det bara var min fantasi. Men när vi kom fram var toaletten låst. En lapp på dörren: ”Stängd för renovering.”
Lisa verkade lättad. Jag kände både besvikelse och lättnad.
När vi gick därifrån såg jag Carl stirra på oss från en bänk. När våra blickar möttes formade han ljudlöst orden: ”Den hittar dig.”
Lisa såg det inte.
Dagbok om en man som upptäcker en kuslig spegel på offentlig toalett. Det är vad detta har blivit. Jag känner mig som en galning.
10 oktober 2023
Toaletten är fortfarande stängd, men jag drömmer om den varje natt. I drömmen står jag framför spegeln och ser hur mitt ansikte långsamt förvrängs till något… annat.
Jag såg Anna igen idag. Hon intervjuade Carl i parken. När hon fick syn på mig vinkade hon mig över.
”Erik, eller hur? Carl har berättat intressanta saker om dig och den gamla toaletten.”
Carl stirrade på sina händer när hon sade det. Han såg rädd ut.
”Jag vet inte vad du pratar om,” svarade jag.
”Verkligen? För Carl säger att du är ’utvald’. Att spegeln har märkt dig.”
Jag gick därifrån utan att svara. När jag vände mig om stod både Anna och Carl och stirrade på mig. Deras ansikten var uttryckslösa.
15 oktober 2023
Toaletten öppnades igen idag. Jag kunde inte låta bli – jag var tvungen att gå dit.
Spegeln på toaletten verkade ha bytts ut. Den nya var större, renare. Men symbolerna fanns fortfarande där, nu tydligare än någonsin. De verkade skimra, som om de var ristade med något som glittrade.
När jag tittade in i spegeln såg jag till min fasa inte mitt eget ansikte, utan Lisas. Hon stirrade på mig med livlösa ögon och blod rinnande från munnen. Jag snubblade baklänges och föll.
När jag kom på fötter igen var min egen bleka spegelbild tillbaka.
Denna förvrängda verklighet skräck – det måste vara vad psykisk sjukdom känns som. Kanske borde jag söka hjälp.
17 oktober 2023
Lisa dök inte upp på jobbet idag. Jag ringde henne, men fick inget svar. Efter skolan gick jag till hennes lägenhet. Ingen öppnade.
Grannen sade att hon inte sett Lisa sedan igår morgon. Jag är orolig.
Såg Carl i parken på vägen hem. Han gömde sig bakom ett träd, men jag är säker på att han följde efter mig.
18 oktober 2023
Lisa är tillbaka på jobbet. Hon säger att hon var sjuk, men något känns fel. Hon undviker min blick. När jag frågade varför hon inte svarade på mina samtal, sade hon bara att hennes telefon var död.
Under lunchrasten såg jag henne prata med Anna. De tystnade när jag närmade mig.
En skräckberättelse om spegel som visar annan verklighet småstad. Det är vad jag lever i nu.
22 oktober 2023
Jag gick till toaletten igen. Denna gång tog jag med en anteckningsbok för att kopiera symbolerna.
När jag kom in var det någon annan där – Anna. Hon stod framför spegeln och viskade något. När hon hörde mig vände hon sig om med ett leende.
”Erik! Vilken överraskning. Forskar du också om spegelfolkloren?”
Jag mumlade något om att jag bara behövde använda toaletten. Hon flyttade sig inte.
”De säger att speglar är portaler,” fortsatte hon. ”Särskilt gamla speglar i offentliga utrymmen, där tusentals ansikten har reflekterats. De samlar själar, vet du.”
”Jag måste gå,” sade jag och backade.
”De pratar om dig, Erik,” sade hon när jag nådde dörren. ”De på andra sidan.”
25 oktober 2023
Jag har inte sovit på tre dagar. Varje gång jag blundar ser jag symbolerna. Jag ser ansikten som inte är mina i varje reflekterande yta.
Carl väntade utanför min lägenhet idag. Han gav mig en lapp med samma symboler som finns på spegeln.
”De kom till mig först,” sade han. ”Men jag var för svag. Nu vill de ha dig.”
”Vilka är ’de’?” frågade jag.
”De som bor bakom glaset. I den andra världen.”
30 oktober 2023
Lisa och Anna kom hem till mig idag. De sade att de var oroliga. Att jag betett mig konstigt.
”Vi vill bara hjälpa,” sade Lisa.
Men jag såg hur de utbytte blickar. Hur Annas hand rörde sig mot något i hennes ficka.
Jag bad dem gå. Lisa verkade sårad, men Anna… hon log det där leendet igen.
”Vi ses snart, Erik,” sade hon. ”Spegeln väntar.”
1 november 2023
Jag måste avsluta det här. Idag går jag till parken en sista gång. Jag ska förstöra spegeln, vad som än händer.
Symbolerna finns överallt nu. På mina väggar. I mina drömmar. Jag såg dem till och med ristade på Carls panna när jag mötte honom igår.
Detta är min sista anteckning innan jag går. Om någon läser detta och jag inte kommer tillbaka – håll er borta från spegeln på toaletten. Vad som än händer, titta inte för länge.
15 November 2023
Jag är tillbaka. Men jag är inte samma person. Spegeln… den släppte inte ut mig på samma sätt som jag gick in.
Lisa och Anna hittade min tomma kropp framför spegeln. De vet vad som hände. De har vetat hela tiden. De är väktare. De skyddar inte oss från spegeln – de skyddar spegeln från oss.
Men jag är fri nu. Jag ser allt från andra sidan. Alla speglar är mina fönster. Jag kan se in i era hem, era badrum, era själar.
Carl hade rätt om en sak – jag var utvald. Men inte som ett offer. Som en ersättare.
Nu är det min tur att välja. Och jag ser dig, läsare. Jag ser dig i spegeln på din toalett. Våga möta din blick nästa gång. Det kanske inte är du som tittar tillbaka.
Symbolerna har en betydelse. De är en inbjudan. En portal.
Och nu är jag på andra sidan, väntar på att du ska titta lite för länge, lite för djupt, in i spegeln på toaletten.
— Erik
Här kan du läsa mer om Urbana Legender:
Svenska Urbana Legender: Skräckhistorier Som Lever Bland Oss
Här är några externa länkar till Ubana Legender:
Urbana Legender